Vad är skillnaden mellan gripen, anhållen och häktad?
Gripen, anhållen och häktad – vad är egentligen skillnaden mellan dessa former av frihetsberövanden?
Gripen
Gripande utgör oftast det inledande skedet i ett frihetsberövande. Rent praktiskt går ett gripande ofta till så att polisen går fram till en person som är misstänkt för brott, informerar om att denne är gripen på grund av misstanke om brott och därefter tar med personen till polisstationen för förhör. Ett inledande förhör hålls därefter.
En polisman får i brådskande fall besluta att gripa den som är misstänkt för brott, om det finns skäl att anhålla denne, även om det ännu inte finns ett anhållningsbeslut (24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken). Om någon gripits ska åklagaren skyndsamt informeras och ett förhör ska hållas med den gripne. Efter förhöret ska åklagaren omedelbart besluta om den misstänkte ska anhållas eller släppas (24 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken).
Den som är gripen får hållas kvar för förhör i sex timmar. Om det är av synnerlig vikt att den misstänkte är tillgänglig för fortsatt förhör, kan personen hållas kvar ytterligare sex timmar (23 kap. 9 § första stycket rättegångsbalken). Totalt kan den som är gripen, men inte anhålls, hållas frihetsberövad i högst tolv timmar.
Anhållen
Anhållande utgör ofta det andra steget i ett frihetsberövande, men det kan även vara det första. Antingen sker anhållandet genom att den misstänkte hämtas av polis, som då informerar om brottsmisstanken och för personen till arresten på polisstationen, eller genom att den som redan är gripen informeras om att gripandet övergår i ett anhållande.
Åklagaren får besluta att anhålla en person som är misstänkt för brott i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan (24 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken). Även om det inte finns fulla skäl för häktning får åklagaren besluta om anhållande om den misstänkte är skäligen misstänkt för brott och det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar i avvaktan på fortsatt utredning (24 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken).
I beslutet om anhållande ska åklagaren ange vilket brott misstanken avser samt grunden för anhållandet (24 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken). Den som anhålls ska vid frihetsberövandet få information om brottsmisstanken och grunden för denna (24 kap. 9 § rättegångsbalken).
Åklagaren ska utan dröjsmål – senast klockan tolv den tredje dagen efter anhållningsbeslutet – begära att den anhållne ska häktas (24 kap. 12 § rättegångsbalken). Om en häktningsframställan görs ska rätten hålla häktningsförhandling inom fyra dagar från det att personen frihetsberövades (24 kap. 13 § rättegångsbalken). Det innebär att häktningsförhandling senast ska hållas inom 96 timmar från frihetsberövandet.
Häktad
Det sista steget i ett frihetsberövande inom ramen för en förundersökning är häktning. Domstolen kan efter en förhandling besluta att häkta den som är misstänkt för brott. Den misstänkte förflyttas då från arresten till ett häkte. På häktet tas personen emot på en avdelning som kallas för inskrivning, och därefter tilldelas en häktescell.
Vanligtvis hålls den som är häktad isolerad från andra intagna. De enda mellanmänskliga kontakterna består ofta av korta möten med personal samt besök från försvararen. I vissa fall, och efter en tid i häktet, kan besök från anhöriga tillåtas.
För att en person ska kunna häktas krävs att denne är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan. Dessutom måste det, med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes personliga förhållanden eller andra omständigheter, finnas risk för att den misstänkte annars avviker, försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken). Häktning får inte ske om det kan antas att påföljden endast kommer att bli böter (24 kap. 1 § fjärde stycket rättegångsbalken).
Har du frågor?
Vi på LL&P är specialiserade på brottmål och hos oss arbetar några av Sveriges mest erfarna försvarsadvokater. Om du har frågor om brottmål eller är i behov av en försvarare kan du kontakta oss.
Andra vanliga frågor
Vilka rättigheter har du vid ett polisförhör?
Vad innebär de nya reglerna om förverkande?